Sunset walk

 
Hej från sjukstugan! Eller föredetta sjukstuga rättare sagt. Jag är frisk nu och tränade mitt första pass på över en vecka igår. Det var skönt men idag har jag endel muskler som gnäller, träningsvärk tror jag det kallas. Jag körde styrka med klubben, och igår var det jag som var ansvarig och höll i passet. Jag gjorde ett klassiskt cirkelpass med olika övningar för bålen, jag tror dem tyckte det var kul, trötta och svettiga blev dem i alla fall! 
 
Annars när jag var sjuk har jag inte gjort mycket. Jag har inte haft något jobb och vädret har varit kasst så att vara inomhus blev ett faktum. Men när solen väl visade sig (läs när regnet inte öste ner) var jag bla ute och plockade svamp med Linnea, eller på promenad med kameran. 
 
 
Att gå på promenad är en typisk höstgrej för mig. När säsongen är över och jag drar ner på träningen tycker jag det är jätteskönt att ta en promenad för att tänka, men också för att ta tillvara på vädret och dagen. Jag är ute och går i uppåt två timmar varje gång. Oftast är det utan musik i öronen för att lyssna på naturens egna ljud tycker jag är otroligt rogivande och ger bättre tänk. 
 
Idag gick jag till ett utav mina favoritställen för att fånga utsikten i solens nedgång, visst var det fint? 
 
 

25manna i rörlig bild!

 
 
Jag har blivit goproägare! Det blev jag förra veckan så i helgen när 25manna var passade jag på att lära känna min nya familjemedlem genom att spela in lite rörliga bilder. Jag köpte en begagnad Gopro Hero5 Black med lite olika tillbehör (helst hade jag velat ha hero6 men att lägga ut 6000kr kändes lite väl mycket så jag fick nöja mig med en femma). Jag har inte hunnit prova alla olika funktioner ännu men av det jag testat är jag nöjd, och det är så kul att smidigt kunna ta kort och filma i bra kvalitet med en sådan liten manick! 
 
 

sthlm

 
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Det är mycket som händer och det är så mycker som har hänt, och Jag är dålig på att få en kontinutet i mitt uppdateradnde. Varje gång jag ska skriva blir det lite om allt möjligt och osammanhängade och inte så djupt jag egenligen vill gå på varje händelse. Det är då jag måste tänka, för vem är det egentligen jag skriver? Jo det är ju för mig. Så huvudsaken är väl kanske inte att ni ska hänga med hela tiden även fast jag vill det då jag värnar om er som lägger ner tid på att besöka min blogg. 
 
Men okej, jag har en del att berätta så jag börjar någonstans och så får vi se hur långt jag kommer. 
 
Just nu känner jag för att berätta om mina dagar med Karolin i Stockholm. Karolin är en person som jag lärt känna via Järla orientering när jag i våras var med och tränade med dem. Vi är ganska lika och kommer bra överrens. Båda två är kreativa, glada och lite galna. I alla fall så arbetar Karolin som silversmed i sin farfars ateljé på Söder. Där smider hon silversmycken och konstverk helt från grunden med inspiration från naturen. Jag kommer in i bilden då Karolin undrade om jag kunde hjälpa henne att fotografera sina skapelser, och självklart kan jag det. 
 
I måndags vaknade jag upp på bäddsoffan i Karolins tillfälliga lägenhet. Hon lagade gröt till frukost och när båda ätit upp och gjort sig redo för dagen tog vi tuben till Slussen. Ateljén ligger vid Mose backe precis där man går ut till Restaurang Gondolen. Drömmigt läge om man frågar mig. När man kliver in i ateljén rycker det i fingrarna. Det osar kreativitet och själen blir helt till sig av atmosfären och möjligheterna som finns i detta rum. Jag förstår att Karolin trivs och brinner för att få vara där och skapa.  
 
Mitt jobb bestod utav att fotografera diverse smycken och skapelser till hennes hemsida. Det var svårt, kul och krävande. Svårt för att jag inte har de bästa verktygen för uppgiften, kul för att jag gillar utmanande fotograferingar, och krävande för att det tog tid och inte alltid blev som jag ville. Men sen är jag ju perfektionist när det kommer till foto, jag vill att det jag skapar ska bli exakt så som jag tänkt och blir det inte så, ja då blir jag lite besviken. 
 
Det krävdes två dagar för att få till bilderna och nu känner jag mig ganska stolt över bilderna jag fick fram med tanke på de förhållanen som var.. Dåligt ljus, skakig miljö och inte rätt verktyg. 
 
Kul har det varit, jag har utvecklats som fotograf och varje gång jag känner att jag blivit en bättre fotograf då är jag nöjd och självförtroendet stiger. Det har också varit kul för att jag har fått lära känna Karolin ännu bättre! 
 
 
 

höst

Höstporträtt | NIkon D90 | Nikkor 50mm f/1.8
 
Ja hösten är här och med varje årstid kommer en ny kraft och ny motivation. Jag fylls av energi och idéerna och viljorna blir starka och tydliga. 

Golfproffs

 
Malin och jag är golfproffs to be och det tack vare Mattias som tog med oss på en rejäl lektion i tisdags. Kvart över fyra rullade Malin och jag in på Holma golfcenter i Brastad där vi mötte upp Mattias. Mattias har vi känt jättelänge via orienteringen men nu på senare tid har han lämnat skogen och övergått till gräsmattor istället. Nu vill han att vi ska gör det samma. Haha nej kanske inte men vi ville i alla fall lära oss mer om golf och träffa Mattemannen såklart. 
 
Jag har ju testat på golf några gånger innan men jag kände mig väldigt osäker på min sak när vi stod där på rangen och övade. Tillsut fick jag till några riktigt bra slag, så bra att Mattias till och med blev imponerad! Det var kul! Malin däremot hade aldrig hållt i en äkta golfklubba så för henne var det ännu svårare att komma in i slagen. Eller jag vet inte ens om vi kom in i slagen, men vi blev lite bättre i alla fall. 
 
När rangebollarna var slut tog vi oss an en 9hålsrunda. Mattias hade tänkt att det kanske skulle ta 1,5timmar men med två golfproffs to be med sig tog det hela 3 haha! Solen gick ner och vinden ökade och våra fingrar stelnade mot slutet. När vi äntligen var klara var det helt mörkt och Malin och jag drog upp temperaturen och statte på stolsvärmen på bilfärden hem. Det var, trots väldigt många dåliga slag, kul och jag vill absolut spela fler gånger! Tack Mattias för att du tog dig tid!
 

SM-avslutning

 
Och så var SM-helgerna över. Trots att de bara är två stycken nu på hösten känns det som mycket mer. De är liksom så intensiva att man blir utmattad. I alla fall jag. Minns ni inlägget från mitt i veckan, då höll jag tummarna för att kroppen skulle piggna till tills denna helg. Det gjorde den väl, men den kroknade rätt rejält också.
 
Nej det blev inget jättelyckat medel-SM för mig... Bommade bort mig i kvalet redan till de första kontrollerna vilket resulterade i en start i C-finalen dagen därpå. Väl där presterade jag inte mycket bättre och lika så på söndagens stafett. Trots missöden i prestationen har jag haft det kul ändå. Det bjöds på rolig orientering och som vanligt är det kul att träffa alla andra orienteringsnördar. 
 
De senaste dagarna har jag utvärderat helgen och försökt komma fram till varför det gick som det gick, varför jag presterade så dåligt tekniskt och varför kroppen inte orkade. Jag tror den största orsaken är den att jag inte haft ett ordentligt mål för helgens tävlingar. Jag har haft förhoppningar men inget tydligt mål som jag har jobbat mot i sommar. Inget resultatmål eller prestationsmål. Jag har liksom inte lagt någon vikt i resultatet och varför ska jag då antränga mig 110% när resultatet ändå inte betyder något? Jag tror det är det som gjort att jag slarvade med mina genomföranden. Kroppen vet jag inte däremot. Jag är väl bara inte så bra tränad förtillfället. 
 
Fotograferingsformkurvan har däremot stigit det senaste och jag tycker jag fick några riktigt bra bilder från helgen. Det var svårt i dimman och det svaga ljuset men resultatet blev som sagt bra ändå. Kul för mig! Endel bilder ser ni här nedan men det finns även fler på min fotoinstagram @Woasfoto (länk).
 
Kerstin Wadman | Gbg majorna OK | D20
Isac Von Krusenstierna | OK Kåre | H20 
Agnes Westerberg | OK Roxen | D20
Elvira Björklund | Trollhättans SOK | D20
Maria Eriksson | Eds SK | D20
Vi från Uddevalla!
Emma Pettersson | OK Roxen | D20
Malin och dimman
Glada supportrar
SM 2017 | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8 
 
Dimmig morgon går upp i sol gäller inte i Örebro. Hela helgen kantades av tjock dimma och värst var det under söndagens stafett. Det var som att gå omkring i ett moln, du såg inte mer än några tiotal meter framför dig. Häftigt ändå. Stafetten kan ha varit det jobbigaste jag gjort. Kände mig så svag och som jag fick kämpa för att ta mig runt. Benen skrek och krampade.
 
Ps. Min klubb och jag bodde på Scandic i Örebro där Malin, min syster och jag delade rum. Man skulle kunna tro att vi hade det riktigt flott men alltså efter kvalet såg det redan ut som satan där inne. Vi hade hängt våra äckliga kläder överallt, golvet var täckt av gräs från skorna och det luktade unket av all svett. Stackars städare som fick ta hand om vårt rum haha! Men vi trivdes ändå, badade bubbelpool och åt nutellavåfflor till frukost. 

Långdistans SM

 
Hej mitt i veckan! I helgen avgjordes Lång SM, jag var såklart där och sprang men tyvärr kom jag inte vidare till A-final. Eller det gjorde väl egentligen inte så mycket, jag var mest med för erfarenhetens skull, för att träffa vänner och fotografera. Och det är ju fördelen med att springa B-final, jag får tid till att fotografera alla duktiga löpare som kvalificerat sig! 
 
SM arrangeras i år i Örebrotrakten, och för er som har koll på min historia vet att jag känner mig trygg där efter mina tre år i Hallsberg. Det känns bra liksom, jag känner mig bekväm med terrängen och orienteringen och det visade sig också i kvalet, jag orienterade jättebra. Min kropp däremot har betett sig underligt det senaste.. Jag har varit helt orkeslös när det kommer till ansträngade aktiviteter. Det är som om jag haft en förkylning utan symptom.. Fattar ni? Jag orkar liksom inte ta i, eller jag kan inte ta i för att kroppen säger emot. På grund av detta gav jag upp under B-finalen, jag gick hem efter kontroll två, duschade och tog kameran och fotograferade istället. 
 
I veckan har kroppen sakta men säkert börjat återhämta sig. Det känns väldigt skönt och jag hoppas att jag är helt återställd inför den kommande helgens tävlingar. Då är det dags för medeldistans och nu när jag är D21a är det den distans som passar mig bäst. Lagom långt liksom haha! 
 
Lång SM 2017 | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8

Vad vore livet utan spontanitet?

Spontana resor är de bästa resorna. Inget är speciellt planerat, sinnet är öppet och man blir glad av vad som än händer. Malin W och jag bokade tågbiljetter i måndags till Ockelbo och till Malin R. Spontant må jag säga för vi bestämde oss för att träffas samma dag som vi bokade. 

Så ja i onsdags vid halv sex lämnade vi Uddevalla för Ockelbo och Malin. Resan skulle ta 7timmar men inte förrän 10h senare var vi framme. Inga läppar hängde för det, för Malin W och jag tog det som det kom och accepterade läget. Vi fick ju en extra timme i både Sthlm och Gävle plus att vi fick åka förstaklass med öppen bistro! 

I Ockelbo stod Malin R med öppna armar och välkomnade oss på stationen. Vi handlade mat, sprang en sväng och på kvällen hade vi mys i soffan. Eftersom att vi inte ses så ofta hade vi mycket att prata om och jag tycker verkligen om att prata med Malin och Malin. Jag behöver liksom inte tänka efter utan jag kan prata bäst jag vill. Jag känner mig bekväm helt enkelt.

Eftersom att värdinnan jobbar om dagarna tog jag och Malin W en tur på egen hand i Ockelbocity dagen efter. Vi spanade in blomsterbutiken och köpte sedan ingredienser till kladdkaka för det var vi sugna på så vi bakade det. Den blev asgod, seriöst bästa jag ätit! 

När treenheten var hel igen taggade vi björnsafari och åt tacos. Ja, Malin W och jag har fått höra massa björnhistorier av Malin R så nu ville vi också se en livs levande Björn. När mörkret hade lagt sig rullade vi iväg mot stället där Malin och hennes vänner hade sett Björn tidigare. Malin hade fixat så att vi fick åka med några riktiga björnexperter och bara någon minut efter vi hade placerat oss fick vi syn på en! Alltså wow vi har sett björn! Det var inte så tydligt kanske men i kikaren kunde man klart se björnen och sedan kom en till! Häftigt må jag säga!

Bra avslut på Ockelbobesöket! Idag åkte vi vidare, Malin W åt ens hållet och jag till andra. Nu är jag i Örebro för att springa SM i långdistans och ska snart sova för stt vara pigg till kvalet.

Inför tävlingen har jag inte direkt några resultat mål som förra året. I år är jag ju senior så jag är med mest för att träna och få erfarenhet, men jag hoppas att jag går vidare till A-final. Det känns verkligen inte givet, jag är inte i bra form och kroppen har varit riktigt seg i veckan... 



A difference

 
En ny tid är kommen, gardintiden. Den är här och tog tag i mig på riktigt idag då jag fick tummen ur och gick till frisören. Ja jag har länge (några veckor) önskat klippa gardinlugg då jag inspirerats av människor i min närhet men också människor på internet. Efter lite pepptänk tog jag cykeln ner till city och letade upp en drop in-salong och bad dem förnya min look. 
 
Jag är en person som aldrig går till frisören vanligtvis. Jag kan nästan räkna alla mina frisörsbesök på en hand och anledningen till det är att jag aldrig tyckt att mitt hår varit värt att lägga ner så mycket pengar på. Varför ska jag betala 400kr för att någon ska toppa mitt hår i fem minuter? Så nej jag har valt att bojkotta frisersalongerna och gjort det själv istället, alternativt bett någon i min närhet att hålla i saxen. Så det är inte så att jag aldrig klipper håret, men ofta är det inte och håret är även en kroppsdel som jag inte brukar värna om... Jag har alltid tyckt det varit tunt och tråkigt, kort och hopplöst.. Ingenting att lägga pengar på helt enkelt... men vänta lite... Det kanske är just precis det som håret behöver? Lite pengar till bra behandling och produkter? Så det senaste året har jag faktiskt kört på fancy schampo + balsam och idag, ja då gick jag ju till frisören! 
 
 

Stafett DM & Grattis mamma!

 
Hej! 
Idag är det tävlingsdag och det innebar tidig uppstigning, eller, tidigare än vanligt i alla fall... Vid sju vaknade jag och strax därefter väckte jag Linnea för att stämma upp i sång. Mamma fyller nämligen år idag så vi sjöng för henne, grattis Mamsen!, innan vi laddade med frukost inför stafetten. 
 
Vårt lag bestod utav mig på första sträckan, Malin på andra och Linnea på tredje. Det är även det lag vi kommer att ha på SM, men idag är idag och idag var det DM och idag var jag nervös för fösta gången på väldigt länge. Det är en mysig känsla må jag säga, den gör att jag skärper mig och fokuserar mycket bättre.
 
Så ja, jag sprang mycket bra tekniskt. Banan var inte så svår och jag hade förberett mig bra mentalt innan och bestämt hur jag skulle gå tillväga, plus att nervositeten gjorde att jag höll fokus. Jag tappade dock riktningen ut från en kontroll vilket gjorde att jag halkade efter de andra lagen, men jag var snabbt ikapp igen. Låg och drog till hälften av banan, sedan kom krampkänningar i vaderna vilket gjorde det  svårt att trycka på. Jag hade redan problem med orken i kroppen idag så att få "kramp" var inte kul. Tappade mycket och växlade tillslut ut som tvåa, 2,5min efter Åmål. 

Malin jobbade ikapp och förbi på andra sträckan så efter sista växlingen låg vi i tät och det var vi även över mållinjen! Linnea lyckades hålla avståndet ner till Åmål, kul! Kul med guld men tråkigt att kroppen inte var på topp, men så är det ibland. Tror krampen berodde på för hårt tejpade fotleder/vätskebrist/magnesiumbrist? Blir till att ladda på med allt inför Lång SM nästa helg.
 
 
 
 
 

Tävlingssäsongen är igång!

Lång DM 2017 | Foto: Ove Rydh
 
Ja friends hösten är här och likaså tävlingssäsongen! Det känns kul och uppfriskande då jag inte tävlade så mycket i våras. Nu till höstan ska jag dock passa på att vara med på så mycket som möjligt. Säsongen inleddes med DM-tävlingar i Åmål och det var riktigt många från klubben som åkte iväg för att springa, vi var totalt 28st! 
 
Det var medeldistans på lördagen och lång på söndagen. Jag var jättetaggat på att tävla igen så jag var väldigt ivrig under medeldistanen, jag sprang superfort och bommade. Det syns inte på GPSn men det var mest småbommar på 20s här och där. Reslutatet blev en andra plats efter syrra... Surt haha! 
 
 
Långdistansen däremot gick bättre tekniskt och då slog jag syrran för hon var inte ens med haha..  Jag märkte att jag blivit bättre på att pressa mig själv, jag ger liksom inte upp och mesar i uppförsbackar som jag tidigare gjort, jag trycker på och kämpar. Det känns riktigt kul och som ett stort framsteg! 
 
Dagen efter kunde man läsa om oss distriktsorienterare i NWT och där skrev de bl.a om mig, wiho! 
 
"Överlägsen Moa: På söndagens långdistans segrade Moa Gustafsson överlägset. Hon var över sex minuter före tvåan, klubbkamraten Malin Widén, med en segrartid på 64 minuter. Sofia Johansson från OK Skärmen i Brålanda knep tredjeplatsen." Citat från NWT.
 
 



Att carpa

Att ta tillvara på dagarna är något jag verkligen fått öva på denna sommaren. Det är den första sommaren som jag arbetar fler dagar i veckan än vad jag är ledig och det har gjort att mina fria stunder blivit viktiga. Viktiga att njuta på och leva sommar. Igår kväll var en sådan stund. Trots att Linnea och jag inte kunde hitta på något förrän vid klockan 18 åkte vi hela vägen ut till Smögen och mös i solnedgången. 
 
Vi åt burgers på The Barn och köpte lösgodig på Smögen gott. Vinden ven men i lä satt vi och mumsade. Vinden tog dock tag i oss när vi strosade längs bryggan och omkull välte den oss nästan när vi gick ut på klipporna. 
Men alltså titta på världen, Linnea och ljuset. Så härligt, så vackert. Det finns inget bättre än sådana här spontana utflykter där det bjuds på god mat, umgänge och ljus. 
Smögen | Nikon D90  | Nikkor 24-70mm f/2.8

Last days in Europe

De sista pusselbitarna från vår road trip faller på plats i detta inlägg. Nu är vi hemma och semestern är slut och jag har börjat jobba på SportShopen i Uddevalla. Jag kände att jag behövde komma hem-hem ett tag då jag inte bott hemma på hela 5år! I Uddevalla ska vara till slutet av augusti, sen återvänder jag till Harald och Stockholm :)!  
 
På väg hem på vår tur genom Europa stannade vi och gjorde dagsturer med olika inslag. Första stoppet var vid ett av Kroatiens mest turisttäta vattenfall i naturreservatet Plitvice. Plitvice är känt för sina klarblå sjöar och vackra natur. Harald hade läst om vattenfallen och ville åka dit för att bada och ha det gött på klipporna men när vi kommer dit inser vi att vi får tänka om helt. I sjöarna är det inte tillåtet att bada och det kostar till och med pengar för att få se sjörna och vattenfallen.. Det var verkligen jätteturistigt! Vi kom nog också mitt i ruschen vilket gjorde att vi fick knö oss fram bland flera busslass. Men det var värt att betala inträdet och knö i promenadstråket för wow vilka vatten och vilken natur!
Floden som rinner mellan bergen har bildat flera sjöar med vattenfall emellan sig och vi turister fick promnera längsmed och över dessa på träbroar. I vattnat syntes fiskar, stora som små och växtlivet i brynet frodade. Det var väldigt, väldigt fint och jag är glad över att ha fått besöka Plitvice.
 
Nästa stopp blev i Österrike och nu var det dags att snöra på sig kängorna för lite vandring! Vårt Basecamp i Österrike blev Hallstatt, en pittoresk by belägen mellan höga berg och vid en stor sjö. När campet var uppställt och lunchen uppäten stack vi direkt och siktet var inställt på att komma upp bland bergen. Vi hittade en led som ledde oss uppför berget Krippenstein. Det tog oss fyra timmar att ta oss upp till toppen som låg på 2100möh. Påväg ner åkte vi bergbana och den hann vi med men med endast två minuters marginal! Vi hann bara komma upp och sedan gå till liften så njuta av utsikten hann vi inte haha:( 
 
Paus påväg upp för Krippenstein, milka choklad såklart!
 
Det sista turistiga stoppen vi gjorde var att besöka Örnnästet i Tyskland. Det gav verkligen blandade känslor. För er som inte vet är Örnnästet A.H gamla sommarhus som han fick när han fyllde 50år, han använde det då och då för personliga möten men också för att komma bort från vardagen. 
 
Jag kände mig verkligen kluven av upplevelsen. Det var vackert och fint men tanken på allt som hände under WWII gjorde det skumt och obehagligt.
 
 
Detta är min favoritbild från resan, jag älskar den, den innehåller så mycket fint och så mycket jag tycker om. 
 
Vi stannade faktiskt en natt i Danmark också. Men i danmark regnade det och bilen strulade så vi bestämde oss för att köra raka vägen hem medan bilden levde. Så två veckor precis var vi borta och vi har hunnit med att se mycket! Jag kan varmt rekommendera att åka på road trip med tält/hostel som boende, billigt, smidigt och lagom bekvämt. Jag la ut 10500 kronor på resan och då är allt inräknat, tom med min fortkörningsbot från tyskland haha!
 
2500kr las på bensin, ca 3000 på boende och sedan ca 5000kr på mat, vägtullar och andra övringa utgifter så som turistattraktioner mm, vi levde alltså för 750kr om dagen! Det går garanterat att pressa ner priset mycket mer då vi inte alls kört på de mest ekonomiska alternativen. 
 
Hoppas ni fått lite inspiration att göra en liknade resa, det var verkligen jättekul! 
 
 

Kr♥atien

Att bada var vår grej, här i malinska, utflyktsstaden för dagen på Krk
Jag fortsätter med road trip-temat här på bloggen och senast jag skrev hade vi anlänt till Moscenica Draga. Nu åker vi vidare och efter två nätter på Kroatiens fastland besökte vi ön Krk. Där mötte vi upp Arvid, Haralds bror, och Ellen, Arvids flickvän. Vi hängde tillsammans i några dagar och för det mesta solade och badade vi. På Krk fick uppleva äkta kroatiskt bad bland ljusa kantiga klippor och med våra cyklop utforskade vi havsriket.  
 
Seafoodpasta nummer fyra i ordningen men nummer två godhet!
Casually strandhäng
Pittoreskt, vackert och rogivande, härlig miljö och atmosfär helt enkelt!
Vårt rum på hostel Krk
På krk bodde vi på hostel då det var billigare än camping(!) vi betalade 185kr/n/p! Då ingick även frukost bestående av choco pops med mjölk och ljusa toast med marmelad haha. Det har varit ganska svårt att äta bra men semester är semsester! Och träna? Nä det var svårt för jag var sjuk för det mesta och sen var det för varmt för att vara fysisk. Vi sprang en gång tillsammans alla fyra, efter det fick jag skav mellan benen och nu har jag ett jättefint ärr:):) 
 
På Krk finns även staden Krk och det var där vi bodde, FYI! Jättemysig stad med bra restauranger! 
 
Färja mellan öarna
Efter tre dagar drog vi vidare till ön Rab för en natt. Där möttes vi av ytterligare en mysig stad, bra bad men inte så god mat haha, bättre vin däremot, det bästa jag druckigt! 
 
Ön Rab är ingen jag rekommenderar, då vinner Krk med råge. Nu var ölivet över och dags att vända hemåt men först ett stopp vid Kroatiens vattenreservoar! Det får ni dock läsa om nästa gång! 
Lunch på Rab
Här är jag, full å glad på ett glas vin, det godaste jag druckigt och det dyraste
 
Stadsvandring på Rab, väldigt fint!

Början på vår road trip

Hej, jag har inte alls haft bloggsug det seanste men jag känner att jag vill skriva om resan så att jag kan gå tillbaka och minnas i framtiden. Det blev en jättehärlig road trip som var mer än välbehövlig. Välbehövlig för mig som enskild individ men också för Harald och mig som par då vi levt tillsammans i vanlig vardag i två år utan att åka iväg på något speciellt ihop. 
 
Vi packade alltså bilden full med saker och körde från Stockholm ner mot Europa. Vårt huvudmål var Kroatien och dit nådde vi på tredje dagen efter att ha nattat i Hannover, Tysklad, lunchat i München och badat i Weissensee, Österrike. Vi valde att inte stanna så mycket på nervägen då värmen lockade och vi kände att det kunde vara kul att ha fler dagar på oss att köra hem för att inte göra hemresan så långtråkig. 
 
Weissensee, Österrike. En utav de vackraste sjöar jag sett, omringad av grantäckta branta berg och med ett vatten så klart som kristall. Värt ett besök! Varmt i vattnet var det också!
Första stoppet i Kroatien blev Moscenicka Draga där vi campade två nätter. Moscenicka är en liten by som ligger längsmed Kroatiens norra kust. Mysig och pittoreskt, bra mat och fina byggnader. 
Som sagt väldigt pittoreskt och mysigt! Här är bilder från en kvällspromenad i grannbyn.
Bra mat till bra priser, världensstörsta burgare för knappa 50kr och seafoodpasta för 80kr! 
 
Resan började bra och fortsatte så, men mer om det en annan gång! puss hej
 
 
 


Moa Gustafsson, 21
Uddevalla