!!!!

Skogspromenad i Älta, Stockholm | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8
 
Jag har stora grjer på gång! Jag är i extas trots att det inte är helt bestämt än och jag vågar inte berätta mer men alltså shit detta är läskigt!

Nu är det dags för crosstrainer framför världscupspermiären i skidor, sedan åker jag till Göteborg för att hämta Harald men också min syster och hennes pojkvän! Ska bli så kul att träffa dem igen!  

Ändrad plan gav gott resultat

 Kvällspromenad i Älta, Stockholm | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8
 
Min plan/resa har verkligen tagit andra vägar än vad jag planerade. Tanken var att jag efter besöket hos Fanny och Finspong Training Camp skulle ta tåget till Hallsberg för att hänga där tills på fredag. Nu blev det inte så och orsaken till detta är jobb. 
 
Jag fick nämligen ett samtal förra veckan från Roots Café i Göteborg. De hade hittat mitt ansökningsmail med CV och personligtbrev i deras inkorg och fastnat för min profil. Jag blev jätteglad för de gav mig chansen att provjobba både måndag och tisdag denna veckan. Så i söndags tog jag mig hem istället och igår och i förrgår har jag lärt mig allt som finns i Café Roots monter, att göra espresso och att skumma mjölk! 
 
Idag fick jag jobbet!
 
Nu åker vi tillbaka lite i tiden. På fredagen förra veckan lämnade jag Harald och Stockholm för Linköping och Mockingjay. Jag, Fanny och Andrea hade beslutat oss för att gå på bio tillsammans vilket jag tyckte var ett jättekul och bra initiativ då vi så sällan ses nu för tiden. Filmen var hyfsat bra, skönt med ett slut! Sällskapet var bättre och popcornen tog aldrig slut. 
 
Den helgen lekte jag med Fanny och vi var med på Finspong Training Camp. Tre träningar på två dagar. Fanny och jag var med på alla och det var riktigt kul. Vi tyckte båda att vår orientering gick bra vilket gjorde det ännu bättre. Efter första dagens två träningar belönade vi oss massa gott framför tvn, det var så skönt att ligga nerbäddad i "bäddsoffan" (det var egentligen ingen bäddsoffa men Fanny fixade med lite bäddmadrasser och extrasängar och simsalabim en stor skön sängsoffa) och känna tröttheten i hela kroppen. 
 
Nu är vi tillbaka i nutid och min dag idag. Än så länge har jag tvättat lite, städat lite och varit på Friskis och svettis i typ två timmar och biffat mig. 

Cozy



Tiden går fort när man har roligt och snart är det dags för mig att resa vidare på min resa. Imorgon lämnar jag Stockholm för Linköping. 

Under veckan här i Stockholm har Harald jag hittat på mycket. Vi har tränat nästan varje dag, vi har lagat mat och bakat äppelkaka. Igår var vi på mall of scandinavia och åt gratis hamburgare så det går ingen nöd på oss. 

Idag är planen att träna igen men även att bowla!



Lövverk

Innan hösten kom | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8
 
Just nu är jag i Stockholm hos Harald. Efter en intensiv helg med alla O-camp ledare är jag lite småtrött faktiskt. Jag vet inte om jag nämt det tidigare men jag ska vara ledare för ett orienteringsläger, O-camp, i sommar och nu i helgen var första träffen inför. Vi har börjat spåna ideer till vad vi ska hitta på osv. Främst har vi dock lekt och det är nog därför jag är lite trött, jag har nog aldrig lekt så mycket lekar som denna träff inneburit! 
 
När träffen avslutades igår tog jag tåget till Stockholm och mötte upp Harald på centralen. Nu ligger han och sover medan jag sitter nere vi vardagsrummet och pluggar. Det var väldigt längesedan jag nämnde det ordet här på bloggen men det stämmer faktiskt att jag gör det. Vi har en sista uppgift kvar i Biologikursen där vi ska fördjupa oss i ett ämne, och jag har valt hur löven ändrar färg till hösten. Därav bilden. 

I'll be out for a while

Fotograf Harald Henriksson | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8 
 
Idag börjar ett litet äventyr mitt i stillheten. Jag har tänkt att åka på en liten miniturné om man kan kalla det så. Jag börjar min resa idag och första stoppet blir Skövde Scoutstuga. Spännade va? Det som händer där är lite oklart för mig också, det enda jag vet är att det är O-Camp-ledar-förträff så kul kommer det nog att bli! 
 
På söndag fortsätter jag turen till Stockholm och Harald. Vi har inte setts på två veckor och under en av dessa har vi inte ens pratat med varandra då Harald gjode sitt sluttest inom GMU:n. Så han är riktigt efterlängtad! Efter cirkus en vecka i STHLM tuffar tåget vidare till Linköping där jag möter upp Fanny och Andrea. I Linköping ska vi gå på den nya Mokinjay-filmen och efter det blir det antagligen sleepover hos Andrea och när vi vaknar är det dags för Finspångs traingcamp som pågår lör-sön med tre träningar. Det ska bli kul att få anordade träningar igen haha! Och att träffa AS och FA såklart! När lägret är slut hänger jag med Fanny hem och stannar hos henne två nätter innan jag drar vidare till Hallsberg på tisdagen (en månad innan julafton!!). I Hallsberg hade jag tänkt att vara med på deras 3000m test då jag är dålig på att springa sådant själv. Det roligaste kommer dock vara att träffa alla holgysar igen! Sen bär det hem igen och då har jag varit iväg i ca två veckor! 
 
Att springa 3000m-testet är något som gör mig lite orolig. Jag har blandade känslor inför det. Som ni vet vid detta laget om ni följt mig ett tag är att jag alltid vill vara bäst och förbättra mig. Just nu känner jag inom mig att detta inte upptar den största procentandelen. Jag vet dock anledningarna men jag vet inte om jag är redo att få det svaret stämplat i pannan. Jag vill inte bli sämre och sämre för varje gång jag springer det där testet. 
 
Det är nämligen det som har hänt sedan jag för första gången sprang. När jag var 14 år sprang jag på tiden 11:34. När jag var 16 sprang jag på 11:46, vid 17 år 12:08 och vid 18 år 12:18. Det går ju inte åt rätt håll och det är alltid lika frustrerande även fast jag kan förstå. När jag var 14 år bestod jag utav skinn och ben och hade spänsten. Sedan dess har min vikt ökat. Jag har fått både bröst, rumpa och lår. Jag har byggt muskler jag inte hade tidigare och allt detta har gett sämre spänst och mer tyngd att dra runt på och fler skador att tacklas med. 
 
Till detta års test har vikten ökat ännu mer. Efter att jag börjat med p-piller har vikten sakta men säkert stigit. Jag märker inget på mitt utseende så jag förstår inte hur de där kilona är placerade. Det är irriterande för de försämrar mig fysiskt. 
 
Jag skrev ju ett inlägg tidare i höst om mina utseendetankar osv. Nu har jag de inte, jag tycker varken att jag är tjock eller ful men nu när min vikt påverkar mina prestationer är det frustrerande att se siffrorna öka på vågen. Inom konditionsidrott strävar man efter att ha ett så bra VO2max som möjligt... Alltså kroppens förmåga att ta upp och transportera syre i blodet. Detta mäts i per kilokroppsvikt så en lättare vikt ger ett bättre VO2max. 
 
Mina föredetta tränare på Hallsberg har sagt att det är den sista utvägen, att gå ner i vikt, för att förbättra sig. För mig känns det som om att jag är där. Ju mer jag tränar, desto mer sjuk och skadad blir jag och desto mer måste jag vila. Och tränar jag så att jag håller mig frisk ha rjag inte fysiken att vara bäst. Jag funderar alltså på att bränna bort lite fett (vikt) genom lagom mängd träning för mig så att jag håller mig skadefri och frisk, och andra kostvanor. Detta i sin tur borde resultera i bättre VO2max och då bättre prestation. Eller hur? 
 
Jag tänker också att min ben kommer skonas av mindre vikt att bära på. Trycket som underbenen får stå ut med för varje steg borde inte bli lika slitsamt vilket skulle gynna mina ben och lindra skadorna.
 
Om jag ska kunna göra detta känner jag att jag måste ha stöd från vänner och familj. Jag känner också att jag behöver läsa på mycket mer om vad jag antagligen kommer utsätta mig för. Jag vill inte falla dit. Jag vill göra detta kontrollerat utan att bli sjuk utav det. Det måste ta sin tid. Kanske borde jag ta hjälp av någon? 
 
Väldans vad jag flög iväg i tankarna men detta är något som jag funderat på ett tag, lika bra att det kom ut kanske. Vad tror ni? Har ni några andra och bättre förslag som kan förbättra mig? Kanske har jag fastnat i tänkandet att vikten är enda unvägen..
 
 

Second Home

Mitt andra hem | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8
 
Skogen är mitt andra hem. Här är jag mig själv, här trivs jag, här lever jag. Idag sprang jag med karta för första gången på länge. Det kändes så skönt och var lika kul som alltid. Eftersom mitt immunförsvar kämpar med att hålla en förkylning borta sprang jag lugnt i endast 30 minuter. 
 
För er nyfikna som kanske undrar hur det löste sig med träningen igår så kan jag glädja er med svaret att det gick riktigt bra. Det var väldigt kul att så många kom och gjorde precis som jag sa åt dem. Jag gillar att styra och ställa och det är extra kul när det uppskattas vilket detta pass gjorde. 

Skogspromenad

Herrestadsfjället | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8
 
Som jag nämt tidigare är promenering min nya hobby. Den senaste veckan har det dock inte blivit så mycket utav det då mitt humör varit lite nere och vädret lika så. I söndags sken i alla fall solen så jag, mamma och pappa tog oss en tur på Herrestadsfjället. Jag hade med mig kameran men ljuset var inte det bästa vilket gjorde att det inte blev så många bra bilder. Lite tråkigt men, men. 
 
Igår och idag har varit produktiva dagar. Igår besökte jag två skolor här i Uddevalla där jag lämnade in personligtbrev och CV och sa att jag gärna ville vikariera hos dem. De båda reagerade positivt och sa att det alltid är bra med förstärkning och att de skulle höra av sig. Dock tror jag det säger lite för mycket så jag har inte de högsta förväntingarna. 
 
Idag har jag varit hos sjukgymnasten för tredje gången totalt och idag fick jag nya övningar att göra. Jag ska nu köra s.ka "krabbgång", häldopp och tåhävningar. Jag kan dock inte säga om det blivit bättre eller sämre i vaderna sedan jag började gå till sjukgymnasten då jag inte alls belastar dem lika mycket längre.
 
Efter sjukgymnasten begav jag mig vidare till ett möte, det hölls på pappas jobb faktiskt. Det handlade dock inte om de maskiner han bygger utan om VM 2016. Pappas arbetskamrat är nämligen boss över media & kommunikation under arrangemanget. Han och jag fastställde det sista som ska göras med VM's nya hemsida innan vi ska publicera den för allmänheten. 
 
När jag kom hem var det dags för möte 2. Denna gång över telefon med Mattias från SOFT. Vi pratade också om hemsidan och han hjälpte mig att finslipa texterna så att de blir mer lättlästa och enklare att förstå. 
 
Nu i kväll är det jag som arrangerar klubbens styrkegympa. Tydligen ska Herrestads damfotbollslag vara med så vi kommer bli ca 40 personer! Det ska faktiskt bli kul och just nu försöker jag komma på lite övningar vi kan göra för att värma upp. 
 
over'n'out, Moa

Pappornas dag


Idag är det alla pappors dag. Min pappa är grym och jag önskade alla kunde få ha en sådan bra pappa som jag har. Tyvärr har inte alla den lyckan, tyvärr finns de de pappor som inte finns där vid ens sida och stöttar, tyvärr finns det även vissa som inte ens har en pappa alls. Jag tänker på er också idag. 

Bond & Pernilla

 
Ebba och jag har skrattat mycket tillsammans dessa dagar vi spenderat ihop. Anledningarna är många men Pernilla är kul. Igår såg vi förresten på den nya Bond-filmen och båda tyckte den var bra. Ebba är en riktigt bondbrud som ni ser. 
 
 

GBG

Lunch med Andrea och Ebba | Nikon D90 | Nikkor 50mm f/1.8

Najs



Idag har det varit en najs dag! Vid elva mötte jag upp Ebba i Göteborg och sedan plockade vi upp Andrea på Chalmers och så gick vi å åt. Det blev Vapiano och det var gott som vanligt! 

Efter detta var vi tyvärr tvungna att dumpa Andrea då skolan kallade, Ebba och jag fortsatte med fönstershopping och stannade till på Evas Paley där vi fikade i typ två timmar tills det var dags att spana på ett eventuellt blivande boende åt Ebba. 

Nu är vi hemma och är osociala, imorgon ska vi promenera och se på Bond!