SM-avslutning

 
Och så var SM-helgerna över. Trots att de bara är två stycken nu på hösten känns det som mycket mer. De är liksom så intensiva att man blir utmattad. I alla fall jag. Minns ni inlägget från mitt i veckan, då höll jag tummarna för att kroppen skulle piggna till tills denna helg. Det gjorde den väl, men den kroknade rätt rejält också.
 
Nej det blev inget jättelyckat medel-SM för mig... Bommade bort mig i kvalet redan till de första kontrollerna vilket resulterade i en start i C-finalen dagen därpå. Väl där presterade jag inte mycket bättre och lika så på söndagens stafett. Trots missöden i prestationen har jag haft det kul ändå. Det bjöds på rolig orientering och som vanligt är det kul att träffa alla andra orienteringsnördar. 
 
De senaste dagarna har jag utvärderat helgen och försökt komma fram till varför det gick som det gick, varför jag presterade så dåligt tekniskt och varför kroppen inte orkade. Jag tror den största orsaken är den att jag inte haft ett ordentligt mål för helgens tävlingar. Jag har haft förhoppningar men inget tydligt mål som jag har jobbat mot i sommar. Inget resultatmål eller prestationsmål. Jag har liksom inte lagt någon vikt i resultatet och varför ska jag då antränga mig 110% när resultatet ändå inte betyder något? Jag tror det är det som gjort att jag slarvade med mina genomföranden. Kroppen vet jag inte däremot. Jag är väl bara inte så bra tränad förtillfället. 
 
Fotograferingsformkurvan har däremot stigit det senaste och jag tycker jag fick några riktigt bra bilder från helgen. Det var svårt i dimman och det svaga ljuset men resultatet blev som sagt bra ändå. Kul för mig! Endel bilder ser ni här nedan men det finns även fler på min fotoinstagram @Woasfoto (länk).
 
Kerstin Wadman | Gbg majorna OK | D20
Isac Von Krusenstierna | OK Kåre | H20 
Agnes Westerberg | OK Roxen | D20
Elvira Björklund | Trollhättans SOK | D20
Maria Eriksson | Eds SK | D20
Vi från Uddevalla!
Emma Pettersson | OK Roxen | D20
Malin och dimman
Glada supportrar
SM 2017 | Nikon D90 | Nikkor 24-70mm f/2.8 
 
Dimmig morgon går upp i sol gäller inte i Örebro. Hela helgen kantades av tjock dimma och värst var det under söndagens stafett. Det var som att gå omkring i ett moln, du såg inte mer än några tiotal meter framför dig. Häftigt ändå. Stafetten kan ha varit det jobbigaste jag gjort. Kände mig så svag och som jag fick kämpa för att ta mig runt. Benen skrek och krampade.
 
Ps. Min klubb och jag bodde på Scandic i Örebro där Malin, min syster och jag delade rum. Man skulle kunna tro att vi hade det riktigt flott men alltså efter kvalet såg det redan ut som satan där inne. Vi hade hängt våra äckliga kläder överallt, golvet var täckt av gräs från skorna och det luktade unket av all svett. Stackars städare som fick ta hand om vårt rum haha! Men vi trivdes ändå, badade bubbelpool och åt nutellavåfflor till frukost. 

Kommentarer
Postat av: Mammaelli

Härlig fart och fläkt i bilderna, man ser
Verkligen vilken tuff sport orientering är!
Mammaelli

2017-10-04 @ 15:33:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback